Mammas födelsedag. Sitter och tittar på gamla kort från förr,och tänker på vilken fin uppväxt vi fick allihop. Liten stad ,många vänner ,bad i havet hela somrarna,skridskor och kälkåkning hela vintern. Och HIMBALU! Vår lilla snäcka som var pappas ögonsten. Namnet våndades fram för att vi skulle få med samtliga familjemedlemmars initialer. Minns än idag att jag var lite sur för att jag stod sist! men sån var jag väl. Vi var en stor familj ,men det fanns alltid plats för kompisar som ville följa med ut på havet. Jag tänker på mamma som fixade allt som skulle packas ner, och packas upp igen när vi kom hem. Hjälpte vi till? Eller var vi bara på gång för att fixa oss inför kvällen? Minns ni kära systrar hur vi ,efter sista doppet rullade håret med spolar eftersom saltvattnet fungerade nästan som läggningsvätska? Det finns mycket att tänka tillbaka på .Att det kom svårigheter i familjen är oundvikligt, men som jag tycker ,så är det lättare att klara sådant om man har en trygg grund att stå på. Och det fick vi! Så idag har jag min(vår) mamma i huvudet extra mycket.
